Wednesday 1 June 2011

Mitt första offentliga tal - Ålands Framtids kaffekalas


Året var 2008 när jag flyttade till Åland. Ett samhälle där invandring var fortfarande ett nytt fenomen. Jag kände bara min idag fd fru, hennes familj samt nära vänner. Det var inte många afrikaner som bodde på Åland. Vi var två från Gambia och de andra var från länder som Kenya, Nigeria och Tanzania.

I början var det jättesvårt för mig då jag saknade kunskaper i det svenska språket. Jag hade inga sociala nätverk, så som många nya invandrare hamnade jag i utanförskap.

Åland hade inget informations centrum för invandrare och flyktingar. Vägen till socialbidrag var superlätt att hitta men å andra sidan, vägen att skapa en framtid på egen hand var supersvår.

Att flytta till ett nytt land innebär en drastisk förändring. Plötsligt blir allt så annorlunda. Det spelar ingen roll vilket land man kommer ifrån eller vilken bakgrund har man. Under mina första år kände jag mig socialt handikappad. Jag hade svårt att delta i normala åländska samtal. Till exempel att prata om vädret var helt främmande för mig. Men nu tittar jag på väderprognosen varje dag. Vilken icke-gambiansk grej!

Att komma in I det åländska samhället var jätteviktig för mig. Jag började med att vara medlem I olika föreningar som Rädda Barnen på Åland, Röda Korset, Åland mångkulturella förening och Träffpunkt Ungdom.

Jag var ledsen över att jag kunde inte kommunicera på svenska och läsa tidningar. Nyckeln till att trivas i ett nytt land är via språket.

Jag började studera svenska på Medis och jag lärde mig lite under det första året. Mina lärare var duktiga och hjälpsamma. Jag läste tidningar både på Åland och i Sverige och började expandera mitt ordförråd. För att lära mig prata och skriva bättre jobbade jag som fritidsassistent på Orions Fritidshem i Mariehamn. Orion är ett speciellt fritidshem för barn med utvecklingstörnig. Nu jobbar jag som face2face insamlare för Amnesty International. Ett stort tillfälle att förbättra min svenska.

På Åland finns det stora brister i integrationen av invandrare och flyktingar. Åländska kommuner har ingen konkret plan över hur de aktivt ska jobba kring integrationen.

Jag var förvånad när Mariehamn stad avslöjade i tidningen att det var inte deras ansvar att integrera stadens många flyktingar. Frågan är; Hur kan staden acceptera att ta emot flyktingar men inte vara villiga med att hjälpa dem och integrera?

Dagens invandrare är oftast flyktingar som har flytt för att söka trygghet på Åland. I dagens invandrare förekommer det folk från låginkomstländer som har kommit hit för att jobba eller bor med sina åländska män och kvinnor.

Invandring har gett Åland många starkare företag. Utan invandring skulle vi (kanske) inte ha Quickly Tvättcentralen, Feja, Wirrans, Ali Kebabs bland annat. Ärligt talat, Invandring har en stor betydelse för Ålands utveckling.

Om Åland ska fortsätta att vara det välkomnade samhälle som vi önskar måste vi börjar prata om invandring och integration. Ålands många invandrare har svårt att komma in i arbetsmarknaden. Jag vet inte hur siffrorna ser ut för Åland men jag kan säga att den gruppen som har störst arbetslöshet är invandrarna. Huvudfrågan är; Varför är invandrare så utsatta på arbetsmarknaden?

Några av oss som jobbar har det svårt att stanna längre i arbetsmarknaden. Vi har jobb med mindre anställningstrygghet. Vi är tvungen att säga ja och amen till allt för att stanna längre på ett arbetsställe. Jag undrar om AMS gör tillräckligt för invandrarna.

Åland behöver ta vara på invandrarnas begåvning och kunskaper. Invandrare som saknar utbildning bör få möjligheten och skaffa sig en utbildning. Jag känner många invandrare som har försökt vid flera tillfällen och studera på vårdinstitut men inte lyckats.

"Nu är jag trött. Det finns ingen chans för mig att jobba som närvårdare här" en frustrerande kvinnlig invandrare sa till mig.

Jag vet inte men det verkar som att på Åland finns det ingen plan över x antal icke-åländska elever vi ska ha eller något liknande.

Slutligen, vill jag tacka Ålands Framtid. De bryr sig verkligen om integration. Det här kaffekalaset är ett stort framsteg i den åländska politiska scenen.

Tack

No comments: