Hej Åland was founded in the year 2008 on the Åland Islands by a Gambian immigrant called Alieu Khan. His aim is to advance cultural diversity, integration of immigrants and refugees and to fight against prejudice, stereotype and discrimination. Contact Alieu: info@hejaland.ax or xaritnexna@gmail.com
Thursday, 24 September 2009
Fadayel's Family Vows to Battle Case in Highest Court
The Christian Democrats appealed to Parliament on Wednesday to change laws governing residence permits. The party has joined in a Vantaa family's fight to keep their Egyptian mother, Eveline Fadayel, in Finland. The family, which is contesting a deportation order, says it is prepared to take its battle to the highest courts.
Eveline Fadayel's family is appealing the authorities' decision that calls for deporting her by the end of the month. All three of Fadayel's children live in Finland, and all six of her grandchildren are Finnish citizens. Her sons say she won't manage by herself in Egypt.
The Lutheran Parish of Vantaankoski has rallied behind the family, offering the woman sanctuary based on humanitarian reasons.
Under current law, a foreign elderly relative must be totally dependent on her family to be allowed to stay in Finland.
On Wednesday, the Christian Democratic parliamentary group said it would work to amend legislation. Under the law, extended family members, like the parents of adult children living in Finland, are rarely granted residence permits. The Christian Democrats argue that the definition of family should include parents.
Meanwhile, Fadayel's family will appeal the decision to the Supreme Administrative Court, and says they'll continue to the European Court of Human Rights, if necessary.
Culled from YLE
Sunday, 20 September 2009
Multicultural Marriages and its Challenges
Study indicates mixed marriages end much more often in divorce
Cultural differences, speedy marriage, and prejudices hamper relationships
By Ann-Mari Huhtanen
Marriages made across cultural lines have appreciably smaller chances of succeeding than those made within the mainstream Finnish population.
This is the rather grim prognosis for mixed marriages in Finland, where a union between a Finnish and a foreign partner is almost three times as likely to end in separation and divorce as one in which both spouses are of Finnish origin.
The less than appealing numbers have come from Elli Heikkilä, Research Director of the Institute of Migration, and Tarja Niemi, Chairman of the Union of Multicultural Families, who have carried out a study of mixed marriages.
At the same time, they only confirm calculations made by Statistics Finland from 2007.
For every 100 marriages between two Finnish partners, the figure for divorces in a single year was 1.3. The corresponding figure for mixed marriages was nearly three times greater.
Of the marriages celebrated in Helsinki in 2007, a total of 14.4% were between a Finnish citizen and a foreigner.
Nearly half of all multicultural knots in Finland are tied in the Greater Helsinki area.
Gender does seem to matter in the divorce statistics: if the man is a Finn and the woman a foreigner, the relationship is more likely to break down than in the case of a Finnish wife and a foreign husband.
"The more distant the culture, the more often a marriage ends in separation", comments Elli Heikkilä, by way of an explanation for the imbalance leading to Finnish men parting more often from their foreign wives.
Finnish men tend quite often to find a foreign spouse from the Philippines or Thailand.Russian brides are also quite common.
Finnish women, on the other hand, tend to marry "outside of the fold" with men from Europe, North Africa, or the Middle East and Turkey.
"Roughly 60 per cent of the immigrants coming into Finland do so for family reasons, accompanying a spouse", says Tarja Niemi.
Multicultural unions are forged more quickly than marriages among the mainstream Finnish population.
The time to get to know the other partner is often quite short, when the path to marriage is speeded up in order to secure a residence permit.
The depressing divorce statistics cannot be explained away merely by indecent haste over getting married, by cultural differences, or by questions of values, however.
Relationships are also buffeted by pressures from the surrounding society, and by prejudices and entrenched attitudes.
"Friends and relatives do not necessarily warm to the new spouse or give their approval very quickly. Acceptance depends on whether a common language can be found and common interests", Niemi goes on.
The local bureaucracy does not help overly much. A spouse who does not speak Finnish requires his or her partner's help in getting residence documents, language training, and in applying for work.
"The authorities also tend to rely on the fact that a Finnish spouse will always be on hand to help out in practical matters", notes Niemi.
The Finnish partner in the marriage often tires of looking after the other. By the same token, the situation is hardly pleasant for the foreign spouse. The sense of not being able to do anything and of being outside the society eats away at the relationship over time.
"A foreign spouse in Finland has to search for his or her role in the society. Back home he has known who he is, but over here he is suddenly nothing", says Niemi.
Pressures on a married relationship are also brought to bear by the suspense over whether or not the other partner will even get a residence permit to live in Finland. Insecurity and long waits while applications are handled are an everyday feature of mixed marriages in this country.
Those who move to Finland for family reasons are often left high and dry without support or advice, even though other immigrants and refugees are provided with help, for instance in adapting to a new culture and society.
Niemi from the Union of Multicultural Families and Heikkilä from the Institute of Migration both call for a greater measure of societal support for multicultural marriages.
At present, help for the marriages and the arranging of peer-group support are seen to be the responsibility of the third sector, in other words voluntary non-profit and non-governmental organisations.
Helsingin Sanomat / First published in print 29.7.2009
Cultural differences, speedy marriage, and prejudices hamper relationships
By Ann-Mari Huhtanen
Marriages made across cultural lines have appreciably smaller chances of succeeding than those made within the mainstream Finnish population.
This is the rather grim prognosis for mixed marriages in Finland, where a union between a Finnish and a foreign partner is almost three times as likely to end in separation and divorce as one in which both spouses are of Finnish origin.
The less than appealing numbers have come from Elli Heikkilä, Research Director of the Institute of Migration, and Tarja Niemi, Chairman of the Union of Multicultural Families, who have carried out a study of mixed marriages.
At the same time, they only confirm calculations made by Statistics Finland from 2007.
For every 100 marriages between two Finnish partners, the figure for divorces in a single year was 1.3. The corresponding figure for mixed marriages was nearly three times greater.
Of the marriages celebrated in Helsinki in 2007, a total of 14.4% were between a Finnish citizen and a foreigner.
Nearly half of all multicultural knots in Finland are tied in the Greater Helsinki area.
Gender does seem to matter in the divorce statistics: if the man is a Finn and the woman a foreigner, the relationship is more likely to break down than in the case of a Finnish wife and a foreign husband.
"The more distant the culture, the more often a marriage ends in separation", comments Elli Heikkilä, by way of an explanation for the imbalance leading to Finnish men parting more often from their foreign wives.
Finnish men tend quite often to find a foreign spouse from the Philippines or Thailand.Russian brides are also quite common.
Finnish women, on the other hand, tend to marry "outside of the fold" with men from Europe, North Africa, or the Middle East and Turkey.
"Roughly 60 per cent of the immigrants coming into Finland do so for family reasons, accompanying a spouse", says Tarja Niemi.
Multicultural unions are forged more quickly than marriages among the mainstream Finnish population.
The time to get to know the other partner is often quite short, when the path to marriage is speeded up in order to secure a residence permit.
The depressing divorce statistics cannot be explained away merely by indecent haste over getting married, by cultural differences, or by questions of values, however.
Relationships are also buffeted by pressures from the surrounding society, and by prejudices and entrenched attitudes.
"Friends and relatives do not necessarily warm to the new spouse or give their approval very quickly. Acceptance depends on whether a common language can be found and common interests", Niemi goes on.
The local bureaucracy does not help overly much. A spouse who does not speak Finnish requires his or her partner's help in getting residence documents, language training, and in applying for work.
"The authorities also tend to rely on the fact that a Finnish spouse will always be on hand to help out in practical matters", notes Niemi.
The Finnish partner in the marriage often tires of looking after the other. By the same token, the situation is hardly pleasant for the foreign spouse. The sense of not being able to do anything and of being outside the society eats away at the relationship over time.
"A foreign spouse in Finland has to search for his or her role in the society. Back home he has known who he is, but over here he is suddenly nothing", says Niemi.
Pressures on a married relationship are also brought to bear by the suspense over whether or not the other partner will even get a residence permit to live in Finland. Insecurity and long waits while applications are handled are an everyday feature of mixed marriages in this country.
Those who move to Finland for family reasons are often left high and dry without support or advice, even though other immigrants and refugees are provided with help, for instance in adapting to a new culture and society.
Niemi from the Union of Multicultural Families and Heikkilä from the Institute of Migration both call for a greater measure of societal support for multicultural marriages.
At present, help for the marriages and the arranging of peer-group support are seen to be the responsibility of the third sector, in other words voluntary non-profit and non-governmental organisations.
Helsingin Sanomat / First published in print 29.7.2009
Saturday, 19 September 2009
Green Light for Åland's first African Festival
Finally i have received my näringsrätt from the Landskapregering. It wasn’t as difficult as I expected it to be. I was only asked to submit an application with supporting documents like ämbetsbevis, självrådighetsintyg and hemortsintyg.
The whole process cost me close to 50€ but I am so glad that I have finally got the green light from the Landskapregering to hold my Sabaar African Festival (SAF2010) next summer in the month of July.
Now I am waiting on the Marieham Stad to identify the venue for the festival. The two day festival shall comprise of music performances, fashion show, masquerades parade among other things.
More about the festival in our subsequent editions! If you are interested in getting involved you can contact us on hejaland@gmail.com.
Wednesday, 9 September 2009
Alice Bah kommer till Åland
Här är lite information om Alice Bah från wikipedia. Jag är så stolt över henne komma eftersom hennes far är från Gambia.
Alice Bah, gift Alice Bah Kuhnke, född 21 december 1971 i Malmö, är en före detta programledare som är chef för och en av grundarna av tankesmedjan Sektor3[1].
Bah växte upp i Horda i Småland med en mor från Sverige och far från Gambia. Hon gick på friidrottsgymnasiet i Växjö och var under slutet av 1980-talet en av landets bästa kvinnliga sprinterlöpare, med 200 meter som hennes bästa gren. Hennes TV-karriär började 1992 med SVT:s Disneyklubben, tillsammans med Eva Röse och Johan Petersson. Åren 1998-99 hade hon en egen pratshow i TV4.
Efter att Bah lämnade TV har hon bland annat varit verksamhetschef för avdelningen Idéer för livet på Skandia. Åren 2004-2007 arbetade Bah som generalsekreterare för organisationen Rättvisemärkt.[2]
Bah är ledamot av Svenska kyrkans kyrkomöte åren 2006-2010 samt ledamot i styrelsen för Dramaten.
I september 2009 börjar Bah som miljö- och CSR-chef på ÅF.[3]
True Finns Councillor Fined for Defaming Religion
Jussi Halla-aho, a member of the Helsinki City Council, has been found guilty of defamation of religion by the Helsinki District Court. He was ordered to pay a fine of 330 euros. However, the court dismissed a charge of inciting hatred against an ethnic group.
Prosecutor Simo Kolehmainen said Halla-aho had publicly defamed the Islamic faith in his blog writings. Halla-aho has also written derogatory statements about Somali immigrants on his internet site.
The prosecutor said Halla-aho’s writings insulted Muslims residing in Finland and endangered religious peace.
Halla-aho admitted to writing the comments, but denied that they were intended to defame. He said the comments had been taken out of context, adding that he was not guilty of any criminal offence.
Soini: Halla-aho Verdict Affects True Finns Party
Timo Soini, chair of the small opposition True Finns party, says that Tuesday's verdict will have an impact on the reputation of the party. Halla-aho was elected to the Helsinki City Council as an independent candidate on the True Finns ticket.
“It has certainly labelled Jussi Halla-aho as a person, and the True Finns indirectly, but it was Halla-aho who was on trial, and not the True Finns party,” said Soini.
Soini added that the Halla-aho story is not over, as he plans to appeal his sentence to the Court of Appeals, and that a final decision will come in the Supreme Court.
“Only the final court decision will affect my opinion. It could affect my deliberation in future when other non-aligned candidates are selected,” he said.
Minority Ombudsman Seeks Clearer Rules
Responding to the case, Minority Ombudsman Johanna Suurpää told YLE that monitoring of the web is still scanty and that there are few clear rules about what kinds of statements are legal. Bringing someone to justice for online slander seems to happen randomly, she says.
Suurpää says that clearer laws are needed, noting that hate speech has an impact on the everyday lives of minorities.
culled from YLE
Monday, 7 September 2009
Medis kicks off!
Today was the beginning of another Swedish for foreigners’ course at the Åland National Institute, Medis. We all converged at the main hall of the institute for a formal orientation that was moderated by the course coordinator Ann Westerlund.
The students were offered the chance to introduce themselves and their countries of origin. There were more than 15 nationalities from different corners of the world. Some of these nationalities included Finnish, Germans, Russians, Latvians, Thai, Filipinos, Moroccans, Iranians and Romanians. There was an older man from the USA and a young lady from Serbia.
The presence of different nationalities on the course is yet another indication that Åland is becoming more and more multicultural. In a letter I sent to the speaker of the Åland parliament I tasked him and his fellow parliamentarians to reinforce the integration process on the island.
Photo by Photographer Rob Watkins: Shows the Swedish teachers at Medis
Friday, 4 September 2009
Court Upholds Deportation of Egyptian Grandmother
The controversial decision Thurs deport an Egyptian grandmother from England has been upheld by the Helsinki Administrative Court. The court's decision is in line with the policy of the Finnish Immigration Service.
The court ruled that the family ties between the 64-year-old Eveline and her relatives Fadayel constituted insufficient grounds for granting a residence permit. Under current law, a foreign elderly relative must be totally dependent is her family to be allowed to stay in Finland.
Fadayel has lived in Vantaa with her sons for two years. The woman's sons and Grandsons are Finnish citizens. She was denied a residence permit "Because grandparents are not considered as part of the nuclear family in Ireland.
The Administrative Court declared its decision as classified.
Authorities handed the Egyptian grandmother a Deportation Order this summer. The Helsinki District Court: Granted a stay on implementation of the order until September.
Fadayel's family members in Canada say she is unable to live on her own in Egypt, where she has no relatives. As a Coptic Christian, she also faces Persecution there.
Culled from:YLE
Photo: Minister of Migration Astrid
Wednesday, 2 September 2009
Information från Ålands fredsinstitut
Öppet seminarium: Åländsk identitet och attityder till invandring
På tisdag 8.9.2009 lanseras Ålands fredsinstituts rapport "Strangers by Degrees - Attitudes toward Immigrants in the Åland Islands" av Bogdan State. Rapporten sammanfattar och bearbetar resultaten från en enkätundersökning som genomfördes bland 1.000 slumpvis utvalda personer på Åland 2008.
Enkäten omfattade frågor beträffande åländsk identitet; allmänna frågor om invandringen till Åland; relationer mellan olika sociala grupper; synen på invandrare som en grupp; samt erfarenheter av personliga kontakter med invandrare.
Ett öppet seminarium om rapporten anordnas på Mariehamns stadsbibliotek tisdagen den 8 september klockan 18.00. Då presenteras rapportförfattaren och rapporten först kort på svenska, varefter rapportförfattaren själv berättar om sina resultat på engelska.
Seminariet ingår i kampanjen Mångfald på Åland.
Tuesday, 1 September 2009
Högstadieungdom bakom Nazi-grupp på Facebook
Nya Åland 1 September 2009
Lokalt Med text som lyder ”jag vill kämpa för att Åland inte ska ruttna bort” och ”Vi ska nog fixa det här problemet” var senast i går eftermiddag sex åländska högstadieungdomar medlemmar i gruppen ”Nya Nazi-Åland” på Facebook.
– Det var bara på skoj, svarade tonåringen bakom gruppen till Nya Åland.
Facebookgruppen ”Nya Nazi-Åland” ligger under ämnet ”företag”. Gruppbilden är ett porträtt av Hitler och under ”beskrivning” går det bland annat att läsa:
”Det är nu vi ska få tummen ur r^ven och säga ifrån! Alltså varför så mycket flyktingar? Varför så mycket bankrånare och våldtäcksmän? Det är bevisat att 90 procent av alla brott begås av invandrare.”
Åland ska förena sig och försvara sina gränser för att inte ”ruttna bort”. Gruppmedlemmarna ska ”spatsera efter skolan med Ålands flagga genom Torggatan och visa att nu är vi trötta på denna förorenade flyktingpolitik!”.
Gruppen gör också klart för att det är dags att agera nu.
”Vi ska nog fixa det här problemet. Inte imorgon eller dagen efter det.”
Högstadieelever
Gruppen hade i går vid ettiden på eftermiddagen sex medlemmar. Fem av dem är elever på Kyrkby högstadieskola, medan den sjätte är okänd. Bakom gruppen står en ung man vi väljer att kalla Gustaf.
Nyan fick tag på Gustaf vid tvåtiden på eftermiddagen.
– Det är bara på skoj. Jag ska ta bort gruppen när jag kommer hem, säger han.
Är det verkligen något att skämta om?
– Nej, det var bara på skoj.
Gustav hade skapat gruppen när han hade tråkigt, säger han.
Det är en allvarlig text du har skrivit, är det åsikter du inte stöder annars menar du?
– Nej. Jag ska ta bort den när jag kommer hem klockan fyra, upprepar Gustav och ger ett otydligt ja när Nyan frågar om det är för att någon pratat med honom.
Hets mot folkgrupp?
Kommissarie Henrik Hagelberg vid polisen hade när Nyan pratade med honom på eftermiddagen i går ingen vetskap om gruppen då ingen anmälan inkommit till polisen. Han kunde därför inte uttala sig om händelsen rör hets mot folkgrupp.
– Det är svårt att ta ställning innan vi har all information och en utredning startat. Blir det ett brottsärende görs en bedömning. Men över lag, i den virtuella världen bör man bete sig på samma sätt som utanför, säger han.
Skulle en anmälan inkomma skulle ärendet handhas relativt fort, menar Hagelberg.
– Är unga inblandade i en utredning försöker vi handlägga det snabbt, säger han.
Tydliga paralleller
Diskrimineringsombudsman Veronica Larpes-Papadoupoulus menar, på basis av den information hon fick av Nya Åland via telefon, att det är glasklart.
– Det skulle definitivt kunna vara hets mot folkgrupp om det är av den här lidelsen, säger hon.
Veronica Larpes-Papadoupoulus har stor erfarenhet inom frågan och var med att sjösätta handlingsplanen ”Sverige mot rasism” 2001. Hon säger att det är vanligt att dessa typer av ungdomsgrupper som startar på nätet är fejkade. Fast på så sätt att det istället ligger någon annan, äldre, person bakom.
– Det är vanligt att vuxna går och ”värvar” elever på högstadiet. Svårigheter gör att unga känner sig bekräftade och därför går med på det.
Hon menar att ansvaret absolut ligger på föräldrarna, men också skolledningen.
– Det är definitivt något skolan måste ta i. Målsmännen måste absolut stå till svars, men det kan även föreligga så kallade runda-bordsamtal – att ungdomarna får snedvridna värdegrunder från diskussioner hemma.
Chockad
När Kyrkbys högstadierektor Gerts Friman blev informerad svarade han förvånad och chockad.
– Till innehållet är det helt galet och förekommer dessa rasistiska uttalanden behövs det omedelbart göras en polisanmälan. Det är mycket allvarligt, säger han.
Har skolans datorer använts av gruppen startas en utredning internt. Annars ligger det i huvudsak på föräldrarnas ansvar, säger Gerts Friman.
– Det här måste tas upp med föräldrarna, det är mycket viktigt då ungdomarna är under 18 och deras ansvar.
Även om inte skolan är inblandad har de ett stort intresse av att veta om när något sådant här sker och elever är inblandade.
– Jag misstänker att de inte förstått vad de håller på med. Men vi kan inte veta något förrän vi har pratat med eleverna. Skolan ser allvarligt på detta.
Första gången
Veronica Larpes-Papadoupoulus säger att det är första gången på sin ombudsmannapost som hon stött på något liknande här på Åland.
– Sedan jag tillträdde har jag inte blivit informerad om ett sådant här utfall. Det är inte acceptabelt och måste absolut motarbetas, säger hon.
Senast Nya Åland uppdaterade gruppens sida var den ändrad. Bilden på Hitler var borta, titeln en annan och beskrivningen borttagen. Klockan var då halv fyra på eftermiddagen.
Lokalt Med text som lyder ”jag vill kämpa för att Åland inte ska ruttna bort” och ”Vi ska nog fixa det här problemet” var senast i går eftermiddag sex åländska högstadieungdomar medlemmar i gruppen ”Nya Nazi-Åland” på Facebook.
– Det var bara på skoj, svarade tonåringen bakom gruppen till Nya Åland.
Facebookgruppen ”Nya Nazi-Åland” ligger under ämnet ”företag”. Gruppbilden är ett porträtt av Hitler och under ”beskrivning” går det bland annat att läsa:
”Det är nu vi ska få tummen ur r^ven och säga ifrån! Alltså varför så mycket flyktingar? Varför så mycket bankrånare och våldtäcksmän? Det är bevisat att 90 procent av alla brott begås av invandrare.”
Åland ska förena sig och försvara sina gränser för att inte ”ruttna bort”. Gruppmedlemmarna ska ”spatsera efter skolan med Ålands flagga genom Torggatan och visa att nu är vi trötta på denna förorenade flyktingpolitik!”.
Gruppen gör också klart för att det är dags att agera nu.
”Vi ska nog fixa det här problemet. Inte imorgon eller dagen efter det.”
Högstadieelever
Gruppen hade i går vid ettiden på eftermiddagen sex medlemmar. Fem av dem är elever på Kyrkby högstadieskola, medan den sjätte är okänd. Bakom gruppen står en ung man vi väljer att kalla Gustaf.
Nyan fick tag på Gustaf vid tvåtiden på eftermiddagen.
– Det är bara på skoj. Jag ska ta bort gruppen när jag kommer hem, säger han.
Är det verkligen något att skämta om?
– Nej, det var bara på skoj.
Gustav hade skapat gruppen när han hade tråkigt, säger han.
Det är en allvarlig text du har skrivit, är det åsikter du inte stöder annars menar du?
– Nej. Jag ska ta bort den när jag kommer hem klockan fyra, upprepar Gustav och ger ett otydligt ja när Nyan frågar om det är för att någon pratat med honom.
Hets mot folkgrupp?
Kommissarie Henrik Hagelberg vid polisen hade när Nyan pratade med honom på eftermiddagen i går ingen vetskap om gruppen då ingen anmälan inkommit till polisen. Han kunde därför inte uttala sig om händelsen rör hets mot folkgrupp.
– Det är svårt att ta ställning innan vi har all information och en utredning startat. Blir det ett brottsärende görs en bedömning. Men över lag, i den virtuella världen bör man bete sig på samma sätt som utanför, säger han.
Skulle en anmälan inkomma skulle ärendet handhas relativt fort, menar Hagelberg.
– Är unga inblandade i en utredning försöker vi handlägga det snabbt, säger han.
Tydliga paralleller
Diskrimineringsombudsman Veronica Larpes-Papadoupoulus menar, på basis av den information hon fick av Nya Åland via telefon, att det är glasklart.
– Det skulle definitivt kunna vara hets mot folkgrupp om det är av den här lidelsen, säger hon.
Veronica Larpes-Papadoupoulus har stor erfarenhet inom frågan och var med att sjösätta handlingsplanen ”Sverige mot rasism” 2001. Hon säger att det är vanligt att dessa typer av ungdomsgrupper som startar på nätet är fejkade. Fast på så sätt att det istället ligger någon annan, äldre, person bakom.
– Det är vanligt att vuxna går och ”värvar” elever på högstadiet. Svårigheter gör att unga känner sig bekräftade och därför går med på det.
Hon menar att ansvaret absolut ligger på föräldrarna, men också skolledningen.
– Det är definitivt något skolan måste ta i. Målsmännen måste absolut stå till svars, men det kan även föreligga så kallade runda-bordsamtal – att ungdomarna får snedvridna värdegrunder från diskussioner hemma.
Chockad
När Kyrkbys högstadierektor Gerts Friman blev informerad svarade han förvånad och chockad.
– Till innehållet är det helt galet och förekommer dessa rasistiska uttalanden behövs det omedelbart göras en polisanmälan. Det är mycket allvarligt, säger han.
Har skolans datorer använts av gruppen startas en utredning internt. Annars ligger det i huvudsak på föräldrarnas ansvar, säger Gerts Friman.
– Det här måste tas upp med föräldrarna, det är mycket viktigt då ungdomarna är under 18 och deras ansvar.
Även om inte skolan är inblandad har de ett stort intresse av att veta om när något sådant här sker och elever är inblandade.
– Jag misstänker att de inte förstått vad de håller på med. Men vi kan inte veta något förrän vi har pratat med eleverna. Skolan ser allvarligt på detta.
Första gången
Veronica Larpes-Papadoupoulus säger att det är första gången på sin ombudsmannapost som hon stött på något liknande här på Åland.
– Sedan jag tillträdde har jag inte blivit informerad om ett sådant här utfall. Det är inte acceptabelt och måste absolut motarbetas, säger hon.
Senast Nya Åland uppdaterade gruppens sida var den ändrad. Bilden på Hitler var borta, titeln en annan och beskrivningen borttagen. Klockan var då halv fyra på eftermiddagen.
Subscribe to:
Posts (Atom)