Åland Summer Jam -ny plats och ny upplevelse

Miramarparken ska ge en ny dimension till Åland Summer Jam. Sju internationella artister stormar ön på den 9 juli 2011. Don't miss it peace loving people!

Åland Summer Jam får massivt stöd

Om några veckor är det Åland Summer Jam 2011. Att etablera ett nytt evenemang tar tid och kräver mycket arbete. Men det här året är jag glatt överraskad att evenemanget har fått tillräckligt med hjälp av generösa personer och företag på ön.

Awesome! Är det mest perfekta engelsk ord att beskriva den ström av stöd och solidaritet som jag har fått hittills. Otrolig vänlighet och hjälpsamhet!

Intresset för Åland Summer Jam har onekligen blivit större bland öns musikälskare. 2009 hade jag fullt hus på Pub Bastun och det var många som inte rymdes in. I somras flyttade vi evenemanget till Badhusparken och det här året är det i Miramarparken. Åland Summer Jam har lärt mig att ingenting är omöjligt.

Evenemanget är ideellt och målet är att öka toleransen och den ömsesidiga förståelsen mellan ålänningar och utlänningar. Precis som förut kommer Åland Summer Jam att bjuda på ett stort utbud av nöjen och bra artister den 9 juli. Ålands ende rappare, Fryk är en av de artisterna. Han har varit borta från musikscenen i ungefär ett år och nu är han på gång igen. Den amerikansk-svenska reggaesångare, Etzia ska också stå på scenen för första gången på ön.

För äldre ålänningar som vill vara med, har vi Melita från Mozambique/Kuba som börjar spela kl:18. Hon spelar meditativ, lugn och avkopplande piano musik.

Jag vill tacka alla personer och företag som stödjer evenemanget på olika sätt. Stor tack till Nordiska Kulturfonden, Svenska Kulturfonden, Ålands Landskapsregering, Mariehamn Stad, Viking Line, Renhållningen, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet...osv.

Vi ses den 9 juli 2011!

Olika kriterier för omhändertagning

Myndigheterna behandlar finländska mammor och mammor med invandrarbakgrund på olika sätt i fall där barn omhändertas, visar en ny avhandling vid Tammerfors universitet.


En tredjedel av de finländska mammorna betecknades som trötta medan trötthet inte nämndes en enda gång visavi utländska mammor, då det gällde omhändertagande av barn.

Beteckningar som utbrändhet förekom visavi finländska mammor medan myndigheterna ansåg att utländska mammor kunde vara oförmögna att ta hand om sina barn.

Bristen på jämställd behandling bland finländare och invandrare ifråga om omhändertagande av barn behandlas av Johanna Hiitola i hennes avhandling vid Tammerfors universitet.

Enligt undersökningen bestämmer domstolarna normerna för hur en bra familj ska se ut.

Käll:YLE Bild: Helsinki Times

Moderaternas Johan Ehn möter Gud

Valet börjar närma sig på Åland, bara några månader kvar. Politikerna börjar bli nervösa. Ingen av de vet om vilka som kommer att få fortsätta en mandatperion till. Som det ser ut nu, är det svårt att säga vilken politiskt parti har ett stort och ökande fortroende hos valjärna.

Förre veckan bestämde många politiker att besöka Gud och diskutera lite om deras framtid i den åländska politiska scenen.

Den första att träffa Gud var Johan Ehn. När han steg in i konferensrummet plötsligt började Gud att gråta. Tårarna strömmade nerför kinderna. Ehn började förmodligen också gråta och bad Gud att berätta för honom vad var det som var fel. Gud tittade på honom med ledsna ögon och skakade på huvudet. Ordförande för Moderaterna fick panikattack och började svettas kraftigt. Han var med sin politisk sekreterare, Petri Carlsson.

Petri såg mycket förvånad ut och undrade varför Gud var ledsen och kanske arg på hans partiledare. Han la sina armar runt Ehn och försökte trösta honom.

"Varför är du fortfarande singel?" frågade Gud.

Ehn blev överraskad av frågan och visste först inte vad han skulle svara. Han viskade några snabba ord till Petri och sedan avslöjade till Gud att han har inte ännu hittat den rätta på hela ön.

Gud var mycket besviken och sa;

"Som politiker på toppnivå, måste du verkligen skaffa familj. Sarkozy var singel när han blev president i Frankrinke men han snabbt gifte sig med Carla Bruni. Ed Miliband gifte sig också när han valdes till ny ledare för brittiska Labour."

Ehn var överens med Gud och bad om råd och hjälp. Gud föreslog att hon skulle prata med Tiger Woods eller Manchester Uniteds Ryan Giggs.

Politikern ville också veta varför han lyckades inte fick tillräcklig röster för att vinna riksdagsvalet?

"Jag är stadsstyrelsens ordförande, ordförande för Moderaterna, styrelseledamot i Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund, suppleant i styrelsen för Rädda Barnen på Åland och brinner för den frivilliga brandkåren. Hur har Elisabeth Nauclér och Christian Beijar fått de flesta rösterna?"

Gud sa till Ehn att det finns inte någon trygg politiker i hela varlden och frågade honom om han brinner för den frivilliga bandkåren för att öka sin popularitet.

"Hell nooooo! Jag började jobba med brandkåren innan jag blev politiker. Du vet att jag gillar ideella aktiviteter och bidrar med i samhället. Nu börjar jag bli arg på dig!"

Petri varnade sin ledare att vara artig mot Gud och aldrig höja sin röst. Gud avbröt honom då och sa att han inte var intresserad av att höra om det.

" Vet du vad Ehn? Du har en stark personlighet men jag är inte alltid imponerad av dig som politiker. Kan du vara snäll och forklara för mig hur kan du och dina kollegor lät en Sverigedemokraterna sympatisör att ställa upp i valet?

Ehn började svettas kraftigt igen. Han frågade Petri om denna fråga kommer inte att försvinna. Moderaternas ordförande började attackera media och kallade hela rapporten som en storm i ett vattenglas. Enligt Ehn, lurar de inte det åländska folket.

"Alla moderater har moderata åsikter. Vi har våra brister, men vilket parti har inte det?"

Den nästa att möter Gud var Centerns Veronica Thörnroos.....

Bild: http://www.moderaterna.ax

Camilla Gunells jublieumstal

Bästa självstyrelsefirare, kära ålänningar!

För 90 år sedan - i juni 1921 - godkändes Ålandsöverenskommelsen i Nationernas förbund då Åland gavs sin speciella status som ett autonomt, demilitariserat och neutraliserat örike inom Finlands gränser med särskilda skyddsbestämmelser för språk, kultur och traditioner. Året därpå, den 9 juni 1922, sammanträdde

landstinget för allra första gången.

Under dessa 90 år har åländska kvinnor och män ihärdigt byggt Åland till vad det är idag - ett demokratiskt nordiskt välfärdssamhälle som gett dess befolkning en trygg levnadsstandard och en god livskvalitet.

Självstyrelsen har tjänat ålänningarna väl och vi har all anledning att idag se tillbaka med tacksamhet och stolthet. Vi kan också blicka framåt med tillförsikt och optimism. Det finns all anledningar att fira! Därtill fyller staden Mariehamn 150 år, vilket firas folkligt och festligt under hela 2011.

Det här året är också det sista på den här mandatperioden. Lagtinget har under de senaste fyra åren visat att vi kan samarbeta över partigränserna. I flera frågor har lagtingets partier eniga närmat sig Finlands riksdag med väl underbyggd argumentation och ett grundligt utfört hemarbete.

I den parlamentariska reformkommittén om ett nytt självstyrelsesystem var alla lagtingspartier överens om ett regimskifte. När kommittén träffade alla riksdagsgrupper i fjol i Helsingfors var det bärande budskapet att misstro ska bytas mot förtroende i det politiska umgänget mellan Åland och riket. Förhandling och ökad politisk dialog ska ersätta rättskamp och juridik. Förslaget innebär också en ökad öppenhet i de förändringar som förbereds och en ökad demokratisering.

Också vår gemensamma motion om en moderniserad sexuallagstiftning har tagits väl emot.

Trots att folkets förtroende ibland sviktar när det gäller politikerkåren så vill jag ändå hävda att ledamöterna i Ålands lagting har visat på stor kapacitet till samarbete och en vilja att hitta gemensamma lösningar. Ni kanske inte tror mig, men min uppfattning är att de allra flesta som tjänar folket i Ålands lagting gör det utifrån en god vilja. Utifrån sin politiska övertygelse och sina förutsättningar har alla velat bidra till att utveckla och förbättra vårt samhälle.

Ni ålänningar har valt oss för att förvalta och ta ansvar för Åland. Det gör vi, men i alla frågor har vi inte makten att själva bestämma.

Det är inte utan frustration vi på avstånd ser den utdragna regeringsbildningen i Helsingfors. Medborgarna valde en ny riksdag den 17 april och ännu har landet inte en regering. I den nya regeringens händer vilar nämligen Ålands framtida möjligheter att ordna sin elförsörjning och utvecklingen av förnyelsebar energi, sjöfartens verksamhetsförutsättningar och konkurrenskraft, pensionärernas förmåner och det svenska språket.

Vi håller kontakterna till våra syster- och broderpartier i riket och försöker påverka regeringsprogrammet så gott vi kan.

Den ökande främlingsfientligheten i riket skrämmer och det kalla vinddraget sveper över personer med utländsk härkomst, men också över svensktalande och ålänningar. Främlingsfientligheten är en märklig motsägelse mot de öppna gränserna inom Europa och det faktum att världen krymper, att folk reser mer och kommunicerar med varandra världen över.

Det är min önskan att vi som företrädare för Ålands folk på ett tydligt sätt tar avstånd från rasism och främlingsfientlighet och alltid står upp för allas lika värde.

I samma anda ska vi också välkomna nya ålänningar och öka våra ansträngningar för deras trivsel och delaktighet. Framgången ligger inte i stängda gränser mot omvärlden - tvärtom! Det visar som bäst Sveriges snabba återhämtning efter finanskrisen.

MEN det finns ännu en sak vi i lagtinget gemensamt kan göra på slutrakan av denna mandatperiod. I den nyvalda riksdagen råder oklarhet kring hur utskottsplatserna ska fördelas. För Ålands del finns det ett utskott som är av synnerligen stor betydelse - grundlagsutskottet - där alla frågor som berör självstyrelselagen behandlas. Ålands riksdagsledamot borde tryggas en ordinarie plats i grundlagsutskottet och inte vara beroende av rikspartiernas politiska spel eller deras goda vilja att upplåta en plats för den åländska ledamoten. Låt oss avsluta den här mandatperioden i den goda samarbetsandans namn med att anta en riksmotion för att säkra Ålands inflytande i grundlagsutskottet!

Ålänningar! I oktober är det lagtings- och kommunalval. Folkets förtroende och respekt är något de folkvalda måste förtjäna. Det är min förhoppning att partierna får fram många kunniga kandidater i alla åldrar. Det nya lagtinget har många utmaningar framför sig: landskapets ekonomi måste skötas ansvarsfullt, det är mycket vi måste ha råd med framöver för att fortsätta ha en bra utbildning, hälso- och sjukvård och sociala omsorger.

Stora krav på omställning krävs för att förbättra miljön och vattenkvaliteten i Östersjön. Gamla näringar måste anpassas till en mer hållbar utveckling och nya lösningar och innovationer behövs för att minska utsläppen. Det är min övertygelse att om människor får ökade insikter om naturens begränsade resurser så är vi också beredda att ändra inriktning. Se bara på Tyskland! Ett av världens största industriländer meddelar att man inleder en avveckling av kärnkraften. Tyskland vill efter katastrofen i Fukushima gå i bräschen för en kärnkraftsfri värld. Också Åland kan gå i första ledet när det gäller miljöarbete. Målet att Åland ska bli självförsörjande på vindkraft. Allt är möjligt - det tror jag nu - när till och med stadsbussen i Mariehamn drivs på fiskrens!

Ur havet har ålänningarna i alla tider hämtat sin näring. Havet är en del av vår folksjäl. Det är vid havet vi återhämtar oss, får vila, ro och perspektiv. Havet är också glädje, med dagarna på stranden, på bryggan och i fiskebåten. Det är vår absoluta skyldighet att göra vårt yttersta för att överlämna en vattenmiljö till våra barn som också de kan njuta av havet såsom vi har gjort. Kommande generationer ålänningar kommer också att älska havet. Men vi måste ta ansvar för vattenmiljön och sätta stopp för föroreningar och förgiftning!

Ålänningar! Uppfinningsrikedom, självkänsla och affärssinne kommer att leda oss vidare in i framtiden. Men vi måste lära oss att samarbeta. Man bygger inte ett samhälle med missunnsamhet eller avundsjuka. Vi ska unna varandra framgång och uppskattning. Vi ska byta ut den misstro som ibland råder människor och regioner emellan mot tillit och förtroende. Om vi tar fram det bästa i varje ålänning stärker vi det sociala kapitalet, vi förbättrar folkhälsan och ökar omsorgen om varandra.

Det varmaste och tryggaste folkhemmet skapar vi då vi kan se varandras styrkor, uppmuntra begåvning och respektera olikhet och mångfald. Då kommer Åland vara det vackra, trivsamma hem som vi alla önskar - i 90 nya framgångsrika år! Jag önskar er alla en fortsatt trevlig självstyrelsedag!

Käll: Ålandstidningen/ bild: Ålandstidningen

Åland Summer Jam 2011

Succén är tilbaka, Åland Summer Jam. Denna gång på Mariehamns nyaste och mysigaste park, Miramarparken på den 9 juli 2011. Evenemanget anordnas varje år med målet att öka mångfalden och toleransen på ön. Åland Summer Jam är en kväll med reggae, hip hop, RnB och afro musik. En kväll med underbara människor och vänlig stämmning.

Vem ska stå på scenen och varför?

Wendy Wonder(Danmark) är en danskfödd reggaesångare med kenyanska och danska rötter. Hon är exceptionell duktig med en väldigt fin framtid. Wendy har samarbetat med många kända artister i Danmark och Jamaica.

C-Star (Finland) född som Simon Andersson, är en växande reggaesångare och MC från Karis i Finland.

Twang System (Sverige) är ett Reggae- och Dancehall crew som bildades våren 2009. Gruppen, bestående av Briz, Marwin B, Don Paco och Dj Patuu.

Melita Matsinhe (Norge) är pianist, sångerska, låtskrivare och diktare som bor i Oslo.

Fryk (Åland) född som Fredrik Hitonen, är den ende rappare på Åland. Han rappar otroligt bra och låten är roliga samt lärorika att lyssna på.

Etzia (Sverige) Född i Brooklyn, New York. Hon lanserade sin musikkariär för 3 år sedan i Sverige. Enligt Kalmar Reggae Klubb, hon är en av Sveriges tynsta kvinnliga dancehall artister. Hon har samarbetat med stora artister som Governor Any and Papa Dee.

Huvudsponsor: Nordiska Kulturfonden

Media missade en engagarade diskussion om språk och integration

Hur viktigt är hembygdsrätt? Behöver invandrarna åländska vänfamiljer? Var gör frivilliga föreningar att hjälpa till med integrationen? Varför är invandrarna utsatta på arbetsmarknaden? Vad gör invandrarna att integrera sig själva? Är det dags att sluta använda ordet invandrare? Hur minskar vi det sociala utanförskapet?

De frågorna bland annat stod i centrum för diskussionen om den åländska språk – och integrationspolitiken som arrangerades av Ålands Framtid (ÅF) i lagtingets auditorium i tisdags. Många aktörer som kan ge stöd och rådgivning kring integrationsfrågor var på plats. Det var livligt och engerarade men tyvärr var inga media var närvarande.

- Var är medien? frågade flera.

Ålands Framtids seminarium har påmint oss om att invandring och integration inte är ett ämne som är bäst att diskutera vid middagsbordet. Åland som alla andra delar av Finland behöver ha en politik för invandrare som kommer hit.

Jag måste säga att seminariet var en succé med ärligt och öppna diskussioner. Jag trodde inte att många skulle komma. Lite löjligt kanske. En timme innan det var dags, började folk att dyka upp. Speciellt kul var det att alla deltog lika aktivt i diskussionerna.

För mig var det uppmuntrande att se ålänningar i olika åldrar, som verkligen vill ha en ö där alla ska känna sig välkomna. Det var också intressant och lärorik att lysnna på Nahid Broström och Ahmad Shafiei.

Både Nahid och Ahmad har framgångsrikt etablerat sig på Åland. Nahid är en lärare i psykologi, filosofi och livsåskådning vid Ålands lyceum. Ahmad och sin fru driver matbutiken, Puneh Oriental som är välkänd på ön.

Slutligen, lyfter jag min hatt för Ålands Framtid. Det är ganska märkligt att påstå att man inte kan prata om invandring utan att bli kallad rasist. Integration handlar om att hela Åland ska hålla ihop!

Bild: Global Feminist Blog